Vi har flyttat!

Alla nya inlägg publiceras på www.rupeba.se och arkiveras på Nyhetsflödet.

Rapport från Frälsningsarméns tältläger i Pakistan

Major Raelton Gibbs rapporterar från Pakistan dit han kommit för att hjälpa till med Frälsningsarméns lokala arbete efter flodkatastrofen.
"Runt staden Hyderabad vid floden Indus i södra Pakistan ligger några av de hårdast drabbade områdena. Människor som lämnats tomhänta har tagit sig till storstaden i hopp om att få hjälp. Nära staden Hyderabad ligger området Khuda Ki Basti, som också har blivit känt som Frälsningsarméns tältstad där fler än 3600 människor nu bor."
Läs mer på Frälsningsarméns hemsida.

Profetiska signaler

Citat: Stefan Svärd

Seger för samvetsfrihet i vården och kristendom i skolan

Från SEA:s nyhetsbrev (Svenska Evangeliska Alliansen):
"Europarådet sa nej till inskränkningar i rätten till samvetsfrihet inom vården. Den parlamentariska församlingen valde alltså, med 56 röster mot 51, att inte stödja den resolution som föreslog att medlemsstaterna skulle införa ett register av vårdpersonal som av samvetsskäl inte vill delta i aborter. 
Det var den 7 oktober som Europarådet tog ställning mot förslaget som drevs av Carina Hägg (S). Förutom ett åsiktsregister krävde förslaget att "vårdgivare förpliktigas att erbjuda den efterfrågade behandling som en patient lagligt har rätt till" även om detta skulle strida mot vårdgivarens samvete. Vårdgivaren skulle även tvingas att "delta indirekt, under alla omständigheter, i aborter och annan kritisk medicinsk praktik trots moraliska invändningar".
Den resolution som istället antogs av Europarådet slår nu tydligt fast att "ingen person och inget sjukhus eller institution skall tvingas, vara ansvarig för eller på något sätt diskrimineras utifrån en vägran att utföra, hysa, medverka till eller acceptera aborter".
Tidningen Dagen konstaterar att "svensk sjukvårdspersonal nu med stöd av både FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt Europarådet ännu starkare kan hävda sin rätt till samvetsklausuler i frågor som rör främst abort och dödshjälp".
Från svenskt håll har främst den kristna tankesmedjan Claphaminstitutet varit aktiva i att lyfta omröstningen i Europarådet i media. Artiklar har publicerats i Expressen, Dagen och Världen idag. Detta visar att kristen opinionsbildning kan påverka vår tids politiska ställningstaganden.
En annat glädjande besked är regeringens beslut om att kristendomen fortsättningsvis kommer att ha en särställning i religionsundervisningen i grundskolan. Förra året fick Skolverket i uppdrag att ta fram nya kursplaner till samliga ämnen i grundskolan. I förslaget som förkastades av regeringen hade texter om kristendomens betydelse för det svenska samhället tagits bort. Alla världsreligioner skulle därför behandlas lika, enligt Skolverkets förslag.
Skolverkets förslag vållade starka reaktioner när det presenterades i våras. Bland annat uppmanade SEA sina medlemmar att höra av sig till Skolverket. Om myndighetens förslag realiserades riskerades unga människor att göras historielösa. Skolelever skulle inte få någon möjlighet att förstå eller ta ställning till vår egen historia, kultur, musik, konst och litteratur.
Över 700 personer hörde av sig till Skolverket och även utbildningsministern riktade kritik mot förslaget. Jan Björklund påpekade att kristendomen naturligtvis ska ha en särställning i religionsämnet, eftersom den har påverkat så mycket av vår kultur, lagstiftning och samhällsliv. Regeringen beslöt därför på torsdagen den 7 oktober att köra över Skolverkets förslag.
Utbildningsminister Jan Björklund kommenterar beslutet i SvD:
"- Det är självklart att elever ska studera alla världsreligionerna, men det är lika självklart att kristendomen i svensk skola fortsatt ska ha en särställning. Det har varit den totalt dominerande religionen i vårt land, och påverkat vårt levnadssätt på ett helt annat sätt än till exempel hinduismen."
Även om regeringens beslut har stött på viss kritik från oppositionen, en del ledarsidor och organisationen Humanisterna, finns det ändå ett brett stöd för att behålla kristendomens ställning i religionsundervisningen. Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund skriver bland annat i SvD:
"Som företrädare för landets lärare vill jag gärna understryka det inte handlar om att den kristna religionen är bättre, utan att det beror på det stora inflytande som särskilt kristendomen har haft i vårt land och i vår del av världen.

Vi kan exempelvis inte besöka ett konstmuseum och förstå konstverken om vi inte förstår den bibliska historien och de religiösa symbolerna. Vi måste ha en kunskap om kontexten för att rätt förstå delarna. Den som går i Sixtinska kapellet i Rom måste ha en förtrogenhet med kristendomen för att förstå vad han eller hon ser. På samma sätt som när vi går in i en kyrka i Sverige någorlunda ska kunna tolka och förstå bilderna och utsmyckningen krävs det en kunskap i den kristna läran. 

Detsamma gäller för att kunna förstå litteraturen. Ett exempel finns för den som läser August Strindbers omstridda och uppmärksammades självbiografiska roman "Tjänstekvinnans son", vars titel anspelar på Första Moseboken 21:9 och 21:10."

Stödet för både samvetsfrihet i vården och kristendomens ställning i religionsundervisningen visar att kristnas opinionsbildning gör skillnad. Tillsammans förändrar vi Sverige!"
 
STEFAN GUSTAVSSON
Generalsekreterare
Svenska Evangeliska Alliansen



Du kan prenumera konstandsfritt på SEA:s nyhetsbrev på www.sea.nu.
 

"Det är så underligt att det måste vara Gud"

Från den norska sidan - Jostein Nielsen skriver sin blogg:
"…var det slik Noah tenkte?
Jeg vet ikke, men jeg har møtt mange mennesker i min samtid som tenker slik. Langt på vei kan logikken bære troen, men før eller siden kommer det et punkt hvor de to skifter plass. Det er først når jeg kommer til punktet hvor troen må bære logikken at det blir åpenbart hva troen er verd. Da handler det ikke lenger om intellekt eller følelser, men om lydighet mot en overbevisning født av Gud."

Ta avstånd från medioker lagomkristendom

Stefan Swärd skriver i sin blogg att han är trött på medioker lagomkristendom.
"Många gånger är jag ganska trött på den variant av medioker lagom-kristendom som råder i Sverige. Att vara kristen lite lagom, att förvanska det radikala evangeliet till en kulturanpassad socialliberal kristendom som inte stöter någon men inte heller attraherar och utmanar särskilt många.
I Lukas 9 läser vi om när Jesus sände ut de tolv lärjungarna. Han gav dem makt över alla onda andar och kraft att bota sjukdomar. Och han sände ut dem att predika Guds rike och bota sjuka. Lagom-kristendomen tror inte på onda andar, lagom-kristendomen botar inte sjuka, och går inte heller ut och predikar Guds rike bland vanligt folk utan administrerar verksamheten i trygga interna kyrkmiljöer."
Läs mer på Stefan Swärds blogg och följ även kommentarerna på inlägget.

Kristendomens roll i samhället

Kristiandstadsbladet har tagit in en artikel om Kristendomens roll i samhället. Här följer artikeln i sin helhet, hämtad från Claphaminstitutets hemsida.

Tänk om diskussioner och larmrapporter kring hälso- och miljörisker eller klimathot förbjöds i avsaknad av säkra bevis. Ett sådant samhälle skulle knappast utvecklas i positiv riktning.  Trots detta hörs ibland röster från en del humanister att kristendomen, liksom andra religioner, inte bör ges offentligt utrymme. Men kristendomens agenda är just en larmrapport om människans förhållande till Gud, och att det finns en väg, Jesus Kristus, att få det upprättat. Som kristna anser vi att det finns goda förnuftsmässiga skäl att tro på detta budskap. Ingen människa kan dock bevisa att hans livsåskådning är sann med logiska argument. Inte heller vi, eftersom kristen tro ytterst bygger på en uppenbarelse. Ska avsaknaden av absoluta bevis vara ett skäl till att tron inte ges offentligt utrymme?

Nej, religionen måste ges en offentlig roll, men vilken? För att besvara denna fråga är det viktigt att skilja mellan statens och samhällets relation till religion. Ingen religion kan ha anspråk att styra en statsbildning i den meningen att stat och religion sammanvävs så att människor tvingas anamma eller förhindras att överge en viss trosuppfattning. Men det betyder inte att lagstiftning inte är trosrelaterad.  Ytterst vilar varje statsbildning på en värdegrund, som baseras på trosuppfattningar, såsom ateism eller kristendom. I ett demokratiskt samhälle är det medborgarna som tillsammans bestämmer värdegrunden.

En kristen värdegrund motsäger på intet sätt religionens frihet från staten, eftersom de grundläggande kristna moraliska värderingarna kan härröras från gyllene regeln att behandla andra människor såsom man själv vill bli behandlad. Kristendomen utgår från att objektiva moraliska värden existerar och att Gud hos alla människor har lagt ner en uppfattning om rätt och fel. Det är därför möjligt att verka för en värdegrund baserad på, enligt vår mening, kristna värderingar, oavsett om man anser att dessa är givna av Gud eller ej.  Även personer som inte tror på objektiva moraliska värden måste ju definiera etiska normer för att ett samhälle ska fungera.
Visserligen har religioner ofta bidragit till konflikter runt om i världen. Men just därför är värdegrunden så viktig, så att övergrepp i religionens namn hanteras inom ramen för en lagstiftning som inrymmer respekt för andra människors åsiktsfrihet. Att eliminera religionen från den offentliga arenan är knappast en lösning. Tvärtom, samhällsystem baserade på ateistiska filosofier har under 1900-talet varit genomsyrade av kontrollbehov och bidragit till stora förbrytelser mot mänskligheten.

I ett samhälle där religionen förpassas till den privata sfären sätter i praktiken ett ateistiskt synsätt dagordningen. Vi anser i stället att en troendes uppfattning, liksom alla andras i ett demokratiskt samhälle, bör bli bemött med argument och inte, som ofta sker, diskvalificeras eftersom den kommer från en troende person, speciellt om man beaktar vad som står på spel. Om kristendomen är sann är den mycket mer än ett privat behov av tröst och meditation. Nej, i så fall har vårt gensvar till dess budskap även konsekvenser efter döden.

Därför kan ingen kräva hörandefrihet från religiösa budskap, så länge frihet finns att stänga av teven, avlägsna sig från det offentliga mötet osv. Annars kan mitt krav på hörandefrihet leda till att andra människor inte nås av ett budskap som skulle ha haft stor betydelse för dem, alltså ett handlande som strider mot den gyllene regeln.

Ola Hössjer, professor i matematisk statistik
Anna Sophia Bonde, präst i Svenska kyrkan, frilansskribent
Magnus Göransson, barn- och ungdomsläkare
Ivar Gustafsson, docent i matematik
Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet