"Europarådet sa nej till inskränkningar i rätten till samvetsfrihet inom vården. Den parlamentariska församlingen valde alltså, med 56 röster mot 51, att inte stödja den resolution som föreslog att medlemsstaterna skulle införa ett register av vårdpersonal som av samvetsskäl inte vill delta i aborter.
Det var den 7 oktober som Europarådet tog ställning mot förslaget som drevs av Carina Hägg (S). Förutom ett åsiktsregister krävde förslaget att "vårdgivare förpliktigas att erbjuda den efterfrågade behandling som en patient lagligt har rätt till" även om detta skulle strida mot vårdgivarens samvete. Vårdgivaren skulle även tvingas att "delta indirekt, under alla omständigheter, i aborter och annan kritisk medicinsk praktik trots moraliska invändningar".
Den resolution som istället antogs av Europarådet slår nu tydligt fast att "ingen person och inget sjukhus eller institution skall tvingas, vara ansvarig för eller på något sätt diskrimineras utifrån en vägran att utföra, hysa, medverka till eller acceptera aborter".
Tidningen Dagen konstaterar att "svensk sjukvårdspersonal nu med stöd av både FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt Europarådet ännu starkare kan hävda sin rätt till samvetsklausuler i frågor som rör främst abort och dödshjälp".
Från svenskt håll har främst den kristna tankesmedjan Claphaminstitutet varit aktiva i att lyfta omröstningen i Europarådet i media. Artiklar har publicerats i Expressen, Dagen och Världen idag. Detta visar att kristen opinionsbildning kan påverka vår tids politiska ställningstaganden.
En annat glädjande besked är regeringens beslut om att kristendomen fortsättningsvis kommer att ha en särställning i religionsundervisningen i grundskolan. Förra året fick Skolverket i uppdrag att ta fram nya kursplaner till samliga ämnen i grundskolan. I förslaget som förkastades av regeringen hade texter om kristendomens betydelse för det svenska samhället tagits bort. Alla världsreligioner skulle därför behandlas lika, enligt Skolverkets förslag.
Skolverkets förslag vållade starka reaktioner när det presenterades i våras. Bland annat uppmanade SEA sina medlemmar att höra av sig till Skolverket. Om myndighetens förslag realiserades riskerades unga människor att göras historielösa. Skolelever skulle inte få någon möjlighet att förstå eller ta ställning till vår egen historia, kultur, musik, konst och litteratur.
Över 700 personer hörde av sig till Skolverket och även utbildningsministern riktade kritik mot förslaget. Jan Björklund påpekade att kristendomen naturligtvis ska ha en särställning i religionsämnet, eftersom den har påverkat så mycket av vår kultur, lagstiftning och samhällsliv. Regeringen beslöt därför på torsdagen den 7 oktober att köra över Skolverkets förslag.
Utbildningsminister Jan Björklund kommenterar beslutet i SvD:
"- Det är självklart att elever ska studera alla världsreligionerna, men det är lika självklart att kristendomen i svensk skola fortsatt ska ha en särställning. Det har varit den totalt dominerande religionen i vårt land, och påverkat vårt levnadssätt på ett helt annat sätt än till exempel hinduismen."
Även om regeringens beslut har stött på viss kritik från oppositionen, en del ledarsidor och organisationen Humanisterna, finns det ändå ett brett stöd för att behålla kristendomens ställning i religionsundervisningen. Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund skriver bland annat i SvD:
"Som företrädare för landets lärare vill jag gärna understryka det inte handlar om att den kristna religionen är bättre, utan att det beror på det stora inflytande som särskilt kristendomen har haft i vårt land och i vår del av världen.
Vi kan exempelvis inte besöka ett konstmuseum och förstå konstverken om vi inte förstår den bibliska historien och de religiösa symbolerna. Vi måste ha en kunskap om kontexten för att rätt förstå delarna. Den som går i Sixtinska kapellet i Rom måste ha en förtrogenhet med kristendomen för att förstå vad han eller hon ser. På samma sätt som när vi går in i en kyrka i Sverige någorlunda ska kunna tolka och förstå bilderna och utsmyckningen krävs det en kunskap i den kristna läran.
Detsamma gäller för att kunna förstå litteraturen. Ett exempel finns för den som läser August Strindbers omstridda och uppmärksammades självbiografiska roman "Tjänstekvinnans son", vars titel anspelar på Första Moseboken 21:9 och 21:10."
Stödet för både samvetsfrihet i vården och kristendomens ställning i religionsundervisningen visar att kristnas opinionsbildning gör skillnad. Tillsammans förändrar vi Sverige!"
STEFAN GUSTAVSSON
Generalsekreterare
Svenska Evangeliska Alliansen
Du kan prenumera konstandsfritt på SEA:s nyhetsbrev på www.sea.nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar